Gamlestaden nu och då

Gamlestaden är en avgörande knytpunkt för Göteborgs framtid och har alltid har varit en viktig knytpunkt för Norden. Vid Säveåns mynning möttes Treriksvägen, landsvägen mellan huvudstäderna i Danmark, Sverige och Norge. Till hamnen i Nya Lödöse, staden som var Göteborgs föregångare och låg på samma plats som Gamlestaden, kom Gustav Vasas öl och hans drottnings röda sammet. Det finns fortfarande en milsten från 1700-talet vid Gamlestadsvägen som visar hur viktig vägen var redan då (stenen står längs gatan utanför Libabröd).

Höjderna runt Gamlestan var bebodda redan under äldre stenåldern när havsytan låg 25 meter högre än idag. Fynd av yxor och andra föremål av flinta finns bevarade i Göteborgs arkeologiska museums samlingar. Det spår från den tiden som ännu finns kvar är stenlabyrinten på Storeberg som troligen var en kultplats för fruktbarhetsriter för att om våren befria jordgudinnan ur sin ”borg” i labyrintens mitt.

Gamlestaden idag

Gamlestaden befinner sig i en expansionsfas med mycket byggande av arbetsplatser och bostäder vilket också för med sig hotell, butiker, restauranger och kultur. Gamlestaden blir alltmer en del av centrala Göteborg och de historiska byggnaderna och områdena Gamlestadens fabriker, Kullagerfabriken och Slakthuset renoveras och byggs ut för att spela en lika viktig roll i framtiden som de gjort i historien. Läs mer om framtiden genom länkarna i styckena nedan.

På 90-talet beslutades att renovera Gamlestadens fabriker och göra dem till en plats för kultur, handel och media. 1993 flyttade Bingolotto in i byggnaderna och programmet sänds fortfarande live därifrån. De närmaste åren kommer Gamlestadens Fabriker växa och förnyas med målet att utvecklas till en mötesplats för matkreation, musik och mode, film och digital utveckling. Flera nya byggnader kommer att växa fram.

Stena Fastigheter tog över den gamla kullagerfabriken i Gamlestaden 2019, de har påbörjat sanering av lokalerna och planerar en omfattande renovering för att skapa bostäder, butiker och restauranger.

Kulturnämnden i Göteborg har fattat ett inriktningsbeslut om att flytta Konsthallen till Slakthuset i Gamlestan eftersom verksamheten behöver större och mer funktionella lokaler för att kunna utveckla sin kulturverksamhet så som planerat.

Nya Lödöse

Gamlestaden ligger ovanpå staden Nya Lödöse, även kallat Nylöse, som anlades på 1470-talet. Redan 1493 omtalades Nylöse som den fjärde köpstaden i riket och i mitten av 1500-talet var den Sveriges andra största exporthamn. Staden Lödöse låg först i det som idag är Lilla Edets kommun, den flyttades för att Bohus fästning kontrollerades av Normännen och de tog tull på all trafik på Göta älv. När Nylöse pastorat var som störst, innefattade det hela nuvarande Göteborg och Partille (förutom Lundby och Västra Frölunda) och som mest bodde där 2000 personer.

För att försvara Nylöse byggdes vallgravar men de rasade ofta på grund av att jorden är lerig. Vid ett tillfälle rasade flera hus ner i vallgraven och 1543 störtade bron över Säveån och drog med sig 60 människor samt en adelsfru. På grund av detta flyttades staden under mitten av 1500-talet men under den tiden pågick också sjuårskriget under vilket den nya staden och även Nylöse brändes ned. I början på 1600-talet grundades Göteborg och kungen beslutade att Nylöses borgare skulle flytta till den nya staden.

Det enda som finns kvar av staden som en gång var en av landets viktigaste är hospitalskyrkogården vid Gamlestadsvägen som är skyddad enligt kulturmiljölagen. Hospitalet var ett sjukhus för spetälska och vårdanstalt för ”vansinnige och bräcklige”. 1872 flyttades det och fick namnet S:t Jörgens sjukhus som numera är Sankt Jörgen Park Resort på Hisingen.

Den första och största arkeologiska utgrävningen gjordes under tiden för första världskriget. De redskap, pengar, kärl och kläder som hittats förvaras i Stadsmuseet. Vid de senaste utgrävningarna hittades stadens sigill och en stor nyckel som hört till kyrkan eller någon av stadsportarna. Sigillet är avbildat i Gamlestadens egen blåvita flagga som hissas på Sten Johanssons Plats utanför Medborgarhuset vid högtidliga tillfällen.

Gamlestadens historiska arbetsgivare och fabriker

Familjen Sahlgren startade ett sockerbruk 1729 och sockerbruksbyggnaden är den äldsta fabriksbyggnaden i Göteborg (Gamlestadsvägen 4, B1). Kring 1740 tillverkades 500 000 skålpund raffinerat socker årligen och produktionen var därmed störst i Europa. 1854 köptes det upp av Rosenlunds bomullsspinneri som utvecklade Gamlestadens fabriker till ett område med ett 20-tal industribyggnader, bageri och arbetarbostäder. Fabriken blev så småningom Skandinaviens största bomullsspinneri. Till Fabriken byggdes en egen kraftcentral och för att underlätta kraftöverföringen utvecklades det sfäriska kullagret. Som en konsekvens av innovationen startades Svenska kullagerfabriken (SKF) 1907. SKF växte snabbt med filialer runt hela världen, 1919 hade företaget 14 000 anställda och 1926 tillverkar dotterbolaget AB Volvo en testserie bilar.

Göteborgs Slakthus byggdes 1903 och var Sveriges första kommunala slakthus, en stor anläggning med marknadshallar, slakthallar, administrationslokaler, bostäder och restaurang.

Flera andra fabriker etablerades också i Gamlestaden, till exempel fanns det en trävarufabrik, räknemaskinsfabrik, repslagerier, stenindustri och en tvål- och såpfabrik.

Gamlestaden som bostadsområde

1913 antogs en stadsplan för Gamlestaden med torg, öppna platser, gårdar och krökta gator. Under första världskriget stagnerade byggandet och bostadsbristen blev enorm. Den fria bostadsmarknaden ledde till höga hyror och dåligt byggda hus, hyran kunde vara dubbelt så hög som lönen. Istället för enrumslägenheter byggdes mycket så kallade spisrum för att de stora barnfamiljerna inte skulle ta inneboende, vilket de ändå gjorde för att klara hyran. Människor bodde i egenbyggda kåkbostäder för att alls ha något över huvudet och många barnfamiljer vräktes ut på gatan när de inte kunde betala de ockerhöga hyrorna med sina urusla löner. Det var främst kommunen och arbetsgivarna i Gamlestaden byggde baracker och bostäder, Gamlestadens Fabriker uppförde bland annat ”Jungfruburen” för bolagets ogifta kvinnor. SKF gick mycket bra under första världskriget och byggde flera bostadshus för arbetare i Gamlestaden och hus för tjänstemän i det finare området Bagaregården.

SKF-arbetarna bildade 1917 stadens första hyresgästförening vilken 1923 blev en del av Hyresgästföreningarnas riksförbund när det bildades. 1924 startar föreningarna HSB, Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening, för att bygga bra bostäder som vanligt folk hade råd med. Det är i Göteborg som rätten till bra och bostäder och lägre hyror drivs som hårdast och protesterna får sin kulmen i Olskroken 1936. Förhandlingar pågick i fyra månader utan framgång och fastighetsägarna vräker till slut 250 familjer från sina hem, som svar genomför Hyresgästförening en lägenhetsblockad av samtlig andra lägenheter i området. Efter sju månader tvingas fastighetsägarna reparera lägenheterna och de vräkta familjerna får flytta tillbaka. Se gärna Hyresgästföreningens film om boendeförhållandena under början av 1900-talet.

Vid andra världskrigets slut rådde brist på arbetskraft i Sverige och företagen anställde arbetare från södra Europa, främst Italien. Under 40- och 50-talet var SKF en av Göteborgs största arbetsplatser och fram till 50-talets slut byggdes Gamlestaden som bostadsområde ut allt mer av SKF, HSB, allmännyttan och privata byggherrar. 1960 stod Medborgarhuset inklusive Gamlestadens bibliotek klart. Under 1960-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av trafikmot och leder och under 70-talet var målsättningen att ”sanera” genom omfattande rivning och ge plats åt den växande bilismen. Men under 80-talet började husen i Gamlestan i stället renoveras för att bevara stadsdelens atmosfär.